Torpedanfall från ubåt.
Den 13 januari 1940 ingick S/S Bore I i en konvoj på väg från Saggö mot Sverige. (Saggö en ö i Ålands nordöstra skärgård).

Ombord på Bore befann sig en grupp om 63 krigsbarn jämte några mödrar och tre svenska lottor. I konvojen ingick dessutom handelsfartygen Anneberg och Hebe samt eskortfartygen Tursas och Aura II. Nordväst om Åland, ca fem sjömil från svenska gränsen där svenska konvojfartyg väntade, anfölls konvojen av sovjetiska ubåten SC324, som avfyrade två torpeder mot handelsfartygen. Torpederna gick mellan Anneberg och Hebe.  Klockan 11.38 hade en  pojke på Bore sett en mast som sjönk, men lottan trodde honom inte. Men strax därpå gick ubåtsalarm och de gråtande och skräckslagna barnen och passagerarna samlades på däck och fick ta på sig otympliga kapockvästar. 

Aura II manövrerade genast mot ubåtens position och fällde fem sjunkbomber. Då en sjätte bomb skulle kastas exploderade denna ombord och Aura II bröts sönder och sjönk. Av besättningen omkom 26 medan 15 räddades. Ubåten undkom med vissa skador och kaptenen fick medaljen ”Gyllene stjärnan” och blev Sovjetunionens hjälte.

Karl-Johan Edlund o Tapani Rossi

Den 14.1 1940 skriver Dagens Nyheter:

"RYSK U-BÅT TORPEDERADE F.D. SEAGULL"

Det var alltså morgonen efter torpedanfallet och redaktionen var inte informerad om den verkliga orsaken, så artikeln beskriver händelsen på följande sätt:

"Fartyget konvojerade i sällskap med en annan bevakningsbåt flera handelsfartyg, däribland även passagerarångaren "Bore I".

'Aura' gick sist i konvojen. På lördagsförmiddagen lade man från 'Bore' märke till att Aura plötsligt ökade farten och en torped sågs passera förbi. Man kunde skönja tornet och ett periskop på en ubåt. Efter en kort stund avlossade ubåten en andra torped som träffade Aura midskepps. Från 'Bore' såg man också periskopet på ytterligare en ubåt, men den dök hastigt när den andra bevakningsbåten styrde mot den och fällde sjunkbomber.

Ombord på 'Bore' lämnades flytvästar ut till de ombordvarande.

Man förstod att en stor del av besättning på Aura omkom. Efter räddningsinsatsen lämnade konvojen med högsta möjliga fart platsen."

Den 28.1 skriver DN: "UBÅTEN MÖTTE SID ÖDE. Gick på en finsk mina." Troligen två ryska ubåtar hade härjat i Bottenhavet och attackerat såväl svenska som finska fartyg. De besvä-rades möjligen av den allt tjockare isen och var troligen på väg söderut. En av ubåtarna (SC2 ?) sänktes av en mina i ett finsk minfält. Den andra (SC324 ?) kom uppebarligen hem.

Tapani Rossi

En förteckning visar att det var 27 barn och 3 mödrar ombord på Bore I. Den ena modern medföljde sina sex barn, varav den yngsta bara var sex veckor gammal.

TR

S/S AURA II

Eskortfartyget som skyddade den finska konvojen.

Hon hette urspungligen S/S Halland, men hade också namnen S/S Seagull och S/S Bore II.
Var byggd 1884 i Göteborg.

Hela händelsen beskrivs i boken OFREDENS HAV

Östersjön 1939-1992

av Jan linder och Lennart Lundberg. Utgiv 2002

ISBN 91-631-2035-6

Kapock

-en gammal naturprodukt återupptäckt för båtfolk. Kapock användes förr till flytvästar, livbojar och kuddar.

Kapock härstammar från tistelplantan. Kapock är idealiska att använda i båtar, det andas, är an-passningsbart och flyter.

Bombanfall.
Tordis Hellberg var som scout med om att föra krigsbarn ombord på båtarna i Åbo. Hon var 12 år och själv för gammal att åka som krigsbarn. Men en gång, den 29 januari 1940, var hon på väg med S/S Oihonna från Åbo till Sverige. De blev vid Saggö anfallna av ryska bombplan. Hon var nyfiken och ville se men kaptenen beordrade alla ned under däck. Fartyget hade luftvärnskanoner med svenska frivilliga som betjäning. Efter anfallet fördes passagerarna i land och avvaktade i en röd stuga innan man kunde fortsätta senare via Mariehamn.

Karl-Johan Edlund

Troligen var denna incident en del i en stor bombraid som ryskt flyg genomförde mot Åbo och finska fartyg just den 29 jan. Minst 30 personer dödades och 50 sårades.

Tapani Rossi

Torpedanfall från flygplan.
Åke Främling var i september 1943 på väg hem från Sverige över Ålands Hav med en av passagerarbåtarna, han tror det var s/s Oihonna. Mitt på havet blev det alarm och alla beordrades ut på däck. Bland passagerarna var en stor del finska s.k. krigsbarn, som varit i Sverige och nu var på väg hem. Alla civila hjälpte barnskötarna med dessa barn så, att de kom ut på däck i när-heten av livbåtarna. Orsaken till alarmet var ett ryskt torpedplan, som siktats med kurs rakt på fartyget. Under utrymningen krängde fartyget kraftigt under en hård gir för att undgå tor-peden, som man observerat från bryggan. Torpeden gick förbi men flygplanet vände och kom tillbaka. Nu var man rädd för maskingevärseld och alla beordrades in i salonger eller under däck. Man blev dock ej beskjutna utan kom lyckligt till Mariehamn och barnen vidare till Åbo.

Karl-Johan Edlund

S/S Heidall

S/S Heimdall var en av de båtar som frös fast.

Här kämpar hon sig fram i en isråk mot Stockholm med åskadare på isen långt ute till havs.

Storm och köld var naturens egna attacker

Hård vind skapar höga vågor och med dåtidens tämligen små fartyg blev sjöhävningen svår och gjorde barnen sjösjuka. Det kunde bli verkligt besvärliga resor när nästan alla barn spydde ner sig själv och i stort sett hela båten.

Vintrarna på 40-talet blev ovanligt kalla och det förekom tillfällen då båtar med hundratals barn ombord blev fastfrusna i isarna på Ålands hav. Särskilt kallt var det i januari, februari 1942.

Det var vanligt att barnen utspisades i Åbo en stund före avgången på kvällen och fick sedan bara en smörgås och något att dricka på kvällen. Frukost fick man efter landstigningen i Stockholm. Men när en båt frusit fast i isen uppstod snabbt ett akut matproblem, eftersom båtens matreserver inte räckte mer högst ett dygn. Med flygplan släppte man ner mat i form av gryn (havre eller korn) och de dygn man var fast i isen serverades enbart grynvälling. På Arcturus var det ofta många barn och synnerligen primitiva förhållanden.

Hur de hygieniska förhållandena blev ombord på en infrusen båt kan man knappt föreställa sig. Det är nog minnen som förträngs, för det är sällan sådant nämns i de personliga skildringarna.

Tapani Rossi

Karl-Johan Edlund från Åland har lämnat 3 av ovanstående bidrag.  Skriv du också och berätta.